Ekomuseum Bergslagen
Från allra första början startades Ekomuseum Bergslagen med anledningen av att kunna rädda ett antal värdefulla industrihistoriska miljöer till eftervärlden. I år firar museet 30 år och ses som en pionjär när det kommer till att skapa ett gemensamt intresse kring industrihistoriska miljöer. De 61 besöksmål som idag ingår är sedan länge någorlunda säkrade och de 600 000 personer som besöker museet per år vittnar om en kraftfull turistisk dragningskraft.
Ekomuseum Bergslagen sträcker sig inom ett mer än 20 mil långt område från Finnmarken i Södra Dalarna till Mälardalen i Västmanland. Alla besöksmåli museet har en koppling till industrihistoria och inspirationen till ett ekomuseum kom från Europa på 80-talet där många ekomuseum startades i b.la. Frankrike och England. 1990 bildade man en stiftelse kring Ekomuseum Bergslagen,där sju kommuner (Ludvika, Smedjebacken, Norberg, Fagersta, Skinnskatteberg, Surahammar, Hallstahammar) tillsammans med Dalarnas Museum och Västmanlands läns Museum ingår. Stiftelsen har idag arbetat upp ett flertal nätverk med engagerade föreningar och ideella krafter i området, något som skapat en bred intressegemenskap som gynnar hela området. Idag samverkar nätverken med att ta fram idéer som bidrar till att Bergslagen blir en turistiskt intressant destination. Museet är även ett av de 14 utvalda Bergslagshistoriska centrum inom Bergslagssatsningen.
En gemensam idé som är ett av museets största projekt just nu är#järnrutten.
I sommar, mellan den 2-10 juli samordnar man händelser och aktiviteter runt om i hela Ekomuseet samtidigt under nio dagar, under namnet #järnrutten. Under dessa dagar kommer man som besökare b.la. kunna uppleva järnframställning på Lapphyttan, Järnets Dag i Karmansbo, gruvspel, guidade turer, ångbåtsturer m.m. Stiftelsens verksamhetschef Anna Falkengren samordnar aktivitetsveckan, där det är frivilligt för besöksmålen att delta.
- I år är det första gången vi provar på #järnrutten och jag hoppas att det kan inspirera många besökare att resa runt mellan de olika besöksmålen säger Anna.
Något som man också arbetar med just nu är att planera för ett integrationsprojekt som heterHatt, mössa, sjal.Projektet handlar om att få föreningar och skolor att arbeta tillsammans och förhoppningen är att kunna sprida detta som ett gott exempel inom det föreningsnätverk som finns inom Ekomuseum Bergslagen. Iprojektet ska en årskurs tre från Marnässkolan, som har elever från många olika länder, besöka Ludvika hembygdsgård och gruvmuseum. Där ska de få träffa en museipedagog och samtala om huvudbonader. Hembygdsföreningen har en fin samling hattar som blir utgångspunkten för samtalen om vad man har, och av tradition har haft på sitt huvud här i Sverige och i andra länder.
- Olika länder och kulturer har mycket mer gemensamt än vad vi tror, och tanken är att detta kan bli en modell för hur man som förening kan arbeta tillsammans med skolan och kring integration säger Anna.
Fördelen med ett Ekomuseum är ju just att man som besökare kan påbörja sin tur vart man vill och när man vill, en frihet som passar dagens moderna människa alldeles utmärkt. På museets hemsida kan man även få tips på turer som följer ett specifikt tema (trädgård, bruk, café osv.) vilket gör att man kan få en skräddarsydd resa helt anpassad efter sina egna intressen. Eftersom det finns hela 61 platser att besöka har man i samarbete med Bergslagssatsningen även tagit fram en guidebok till besökarna där man kan läsa om alla besöksmålen, se bilder, kartor m.m.
- Som besökare reser man oftast till ett besöksmål, inte mer. Det gäller att synliggöra möjligheten att åka runt och besöka flera, vilket b.la. guideboken är till för. Det finns också en folkbildande tanke med den säger Anna.
I framtiden har man även en vision om att göra ett besökscentrum för Ekomuseum Bergslagen. För tillfället undersöker stiftelsen i samarbete med Bergslagssatsningen möjligheten att förlägga detta till Västanfors Hembygdsgård som ligger strategiskt mitt i Ekomuseum Bergslagen i Fagersta kommun. Hembygdsgården har generösa öppettider och ligger i korsningen mellan riksväg 66 och riksväg 68, alldeles intill Kolbäcksån/Strömsholms kanal.På besökscentrumet är tanken att man ska belysa alla besöksmålen, café och butik finns redan. Den levande mittpunkten i Västanfors är given och man ska nu ta hjälp av enarkitekt för att skissa fram ett förslag.
- Förhoppningsvis blir drömmen verklighet under 2017 säger Anna.
Det man vill skapa med alla dessa insatser, är helt enkelt en känsla för platsen. Trots att alla besöksmålen ser väldigt olika ut, har alla en roll att spela i pjäsen om det liv som pågick i Bergslagen förr. Vissa av besöksmålen har öppet året runt, erbjuder mat och logi och arrangerar guidade turer och massvis med aktiviteter. Andra kan vara en liten vandringsled som låter landskapet tala mer för sig själv, eller ett trevligt fikaställe som serverar gott kaffe.Oavsett storlek och nivå skapar de alla tillsammans ett sammanhang, och ett Bergslagen attraktivt för omvärlden.
Text och foto: Alma Hanser
En gemensam idé som är ett av museets största projekt just nu är#järnrutten.
I sommar, mellan den 2-10 juli samordnar man händelser och aktiviteter runt om i hela Ekomuseet samtidigt under nio dagar, under namnet #järnrutten. Under dessa dagar kommer man som besökare b.la. kunna uppleva järnframställning på Lapphyttan, Järnets Dag i Karmansbo, gruvspel, guidade turer, ångbåtsturer m.m. Stiftelsens verksamhetschef Anna Falkengren samordnar aktivitetsveckan, där det är frivilligt för besöksmålen att delta.
- I år är det första gången vi provar på #järnrutten och jag hoppas att det kan inspirera många besökare att resa runt mellan de olika besöksmålen säger Anna.
Något som man också arbetar med just nu är att planera för ett integrationsprojekt som heterHatt, mössa, sjal.Projektet handlar om att få föreningar och skolor att arbeta tillsammans och förhoppningen är att kunna sprida detta som ett gott exempel inom det föreningsnätverk som finns inom Ekomuseum Bergslagen. Iprojektet ska en årskurs tre från Marnässkolan, som har elever från många olika länder, besöka Ludvika hembygdsgård och gruvmuseum. Där ska de få träffa en museipedagog och samtala om huvudbonader. Hembygdsföreningen har en fin samling hattar som blir utgångspunkten för samtalen om vad man har, och av tradition har haft på sitt huvud här i Sverige och i andra länder.
- Olika länder och kulturer har mycket mer gemensamt än vad vi tror, och tanken är att detta kan bli en modell för hur man som förening kan arbeta tillsammans med skolan och kring integration säger Anna.
Fördelen med ett Ekomuseum är ju just att man som besökare kan påbörja sin tur vart man vill och när man vill, en frihet som passar dagens moderna människa alldeles utmärkt. På museets hemsida kan man även få tips på turer som följer ett specifikt tema (trädgård, bruk, café osv.) vilket gör att man kan få en skräddarsydd resa helt anpassad efter sina egna intressen. Eftersom det finns hela 61 platser att besöka har man i samarbete med Bergslagssatsningen även tagit fram en guidebok till besökarna där man kan läsa om alla besöksmålen, se bilder, kartor m.m.
- Som besökare reser man oftast till ett besöksmål, inte mer. Det gäller att synliggöra möjligheten att åka runt och besöka flera, vilket b.la. guideboken är till för. Det finns också en folkbildande tanke med den säger Anna.
I framtiden har man även en vision om att göra ett besökscentrum för Ekomuseum Bergslagen. För tillfället undersöker stiftelsen i samarbete med Bergslagssatsningen möjligheten att förlägga detta till Västanfors Hembygdsgård som ligger strategiskt mitt i Ekomuseum Bergslagen i Fagersta kommun. Hembygdsgården har generösa öppettider och ligger i korsningen mellan riksväg 66 och riksväg 68, alldeles intill Kolbäcksån/Strömsholms kanal.På besökscentrumet är tanken att man ska belysa alla besöksmålen, café och butik finns redan. Den levande mittpunkten i Västanfors är given och man ska nu ta hjälp av enarkitekt för att skissa fram ett förslag.
- Förhoppningsvis blir drömmen verklighet under 2017 säger Anna.
Det man vill skapa med alla dessa insatser, är helt enkelt en känsla för platsen. Trots att alla besöksmålen ser väldigt olika ut, har alla en roll att spela i pjäsen om det liv som pågick i Bergslagen förr. Vissa av besöksmålen har öppet året runt, erbjuder mat och logi och arrangerar guidade turer och massvis med aktiviteter. Andra kan vara en liten vandringsled som låter landskapet tala mer för sig själv, eller ett trevligt fikaställe som serverar gott kaffe.Oavsett storlek och nivå skapar de alla tillsammans ett sammanhang, och ett Bergslagen attraktivt för omvärlden.
Text och foto: Alma Hanser
