NYHETSBREV

Kulturmiljö som resurs

År 2014 fick Riksantikvarieämbetet regeringsuppdraget att utveckla, samla och sprida goda exempel på hur kulturmiljön kan tas till vara och bli en viktig resurs i nya och befintliga gruvsamhällen i Bergslagen (Gruvuppdraget). Inom ramen för detta uppdrag har Värmlands Museum och Filipstads kommun under 2016 drivit projektet ”Från flyktingmottagande till samhällsdeltagande”vid det bergslagshistoriska centrumet Långban Gruv-och Kulturby. Projektet är ett gott exempel som visar på att en kulturmiljö kan vara en resurs som underlättar nyanländas etablering, samhällsdeltagande och integration.


Idag genomgår det svenska samhället ett stort test på sin förmåga att hantera det ”nya” Sverige. En kommun som testats hårt är bergslagskommunen Filipstad. I Filipstads kommun har man under den senaste tiden brottats med ett stort tryck i mottagandet av nyanlända, då man i kommunen har ett stort antal boenden för asylsökande. Många väljer också att stanna kvar och bosätta sig i kommunen när de fått uppehållstillstånd, vilket gjort att allt högre krav har ställts på kommunens integrationsarbete. Detta blev grunden till projektet”Från flyktingmottagande till samhällsdeltagande” som pågått under hela 2016. Projektledare Susanne Berggren berättar om uppstarten:
 
- I Filipstad behövde man förbättra integrationen, ta tillvara på de kompetenser som nyanlända tillför samt öka gemenskapen i samhället och minska längden på etableringstiden. Samtidigt såg Värmlands Museumutmaningar vid Långban Gruv-och Kulturby,som är ett viktigt besöksmål i Filipstads kommun ochdär man hade stora behov med bevarande och skötsel av miljön. Man kände också att kulturmiljön kunde ha fler användningsområden. Kring detta började vi fundera på hur gemensamma aktiviteter kunde tillgodose alla behov, berättar Susanne.

En antikvarie och en hantverkare fick till en början i uppdrag att inventera miljön i Långban, för att kartlägga de behov som fanns och vilka kompetenser man kunde pröva inom projektet. Det kunde vara kompetenser inom t.ex. snickeri, måleri, landskapsvård, historia, geologi och grafisk design.
 
Denna kartläggning blev sedan som en slags ”önskelista” som vi lämnade vidare till Arbetsmarknads och integrationsenheten, som i sin tur förmedlade praktikanter från Arbetsförmedlingen, berättar Susanne.

Efter en period av matchning genom intervjuer genomfördes därefter olika yrkeskompetensbedömningar ute i kulturmiljön, där deltagarna praktiskt fick visa upp sina kompetenser. Detta visade sig vara en väldigt bra metod, eftersom man mer konkret kunde se och förstå kompetenserna. Bedömningarna ledde i sin tur vidare till praktikplatser, där deltagarna fick börja med enkla arbetsuppgifter inom landskapsvård och byggnadsvård för att sedan successivt kompetensutvecklas.

- T.ex. har vissa tagit både röjsågs-och motorsågskörkort under praktikperioden, berättar Susanne.

Totalt nio personer har medverkat i projektet, och alla har varit nyanlända Filipstadsinvånare, efter det att man lämnat sitt asylboende och gått över antingen till etableringen, eller till kommunens ekonomiska och sociala ansvar. Projektet har inte bara lett till förhöjd kompetensnivå och anställbarhet, många har också lärt sig bättre svenska samtidigt som de fått mer kännedom om Långban och dess historia. Under året har det hänt mycket med kulturmiljön, just tack vare projektet och deltagarna. B.la. har man röjt sly på olika ställen vilket har gjort att nya värden har kommit fram i kulturmiljön, såsom förut dolda varphögar och järnvägsspår. Staket har fräschats upp, och man har även skapat en vandringsled för besökarna, som binder ihop den östra och västra sidan vid Långban vilket tidigare har varit en utmaning. Vandringsvägen kom dessutom som ett eget initiativ från deltagarna, som under praktiken blev mer och mer måna om Långban.

- Många som bor i Långban har påpekat hur fin kulturmiljön har blivit. De tycker också att det är väldigt kul att platsen börjat leva igen, säger Susanne.

Parallellt med detta projekt deltog representanter från Långban Gruv-och Kulturby också i en interpretationsprocess*, även den inom Gruvuppdraget. Där tittade man på besöksmålsutvecklingen för Långban och hur man bättre kan möta de olika målgrupperna, något som också kom att bli grunden i integrationsprojektet. Enligt Susanne har det endast varit fördelar med att arbeta i båda projekteten samtidigt.

- I interpretationsprocessen försökte vi hitta minsta gemensamma nämnare för alla våra olika målgrupper. Vi landade någonstans i att vi ville lyfta Långbans historiska värden som en stor arbetsplats och också en viktig social samvaro för många, en mötesplats. Så vill vi också att Långban ska vara idag, och därför har vi arbetat mycket med att återuppliva platsens värde ur dessa aspekter, berättar Susanne.

Som en del i detta satte man under sommaren in gratisbussar från Karlstad via Filipstad till Långban varje lördag, samt att man införde filmvisningar och guidade turer på nya språk som t.ex. arabiska. Detta gjorde att många nyanlända boende i Filipstad och Karlstad åkte på utflykt till Långban, lärde sig om platsen samt att det skapades en social samvaro. Under sommaren arrangerade man även den muslimska högtidenEid Al Fitr vid Långban, en högtid som hålls varje år för att fira att ramadan är över. Detta arrangemang anordnadesi samverkan med lokala föreningar och entreprenörer (SFI, Röda Korset m.fl), och lockade över 600 besökare och involverade ca 35 arrangörer. I samband med detta har man öppnat upp för nya målgrupper till Långban, och gjort kulturmiljön mer tillgänglig för alla.
En av nyckelpersonerna i projektet som gjorde mycket av detta möjligt är Rima Shams Al-Deen. Rima har varit i Sverige i tre år, kommer från Damaskus i Syrien där hon studerade engelsk litteratur och arbetade både på en turistbyrå och en hjälporganisation. Sedan kriget kom bor Rima i Filipstad där hon nu är på väg att forma sig en ny framtid. Ett steg på vägen var när Rima fick erbjudandet att arbeta som guide i Långban och som projektassistent i integrationsprojektet, vilket passade bra med tanke på hennes tidigare yrkes-och utbildningsbakgrund från hemlandet. Rima har under sommaren hållit i guidade turer på arabiska, och skapat helt nya förhållningssätt i projektet.

- Jag har lärt mig jättemycket genom att arbeta i projektet. Framförallt har det varit en jättebra ingång för mig som nyanländ i Sverige, berättar Rima.

- Rima hade många viktiga kontakter och visste precis vilka kanaler vi skulle använda oss av och vilka insatser vi skulle satsa på. Det blev verkligen ett kompetensutbyte mellan oss,berättar Susanne.

Och även fast projektet snart är slut fortsätter arbetet mot att göra kulturarvet mer öppet och tillgängligt. B.la. kommer man att försöka förbättra informationen om Långban, b.la. genom att översätta informationen till flera olika språk. Man kommer också försöka ordna med fler transporter ut till besöksmålet, likt de gratisbussar man arrangerade under sommaren. Man tittar för tillfället också på möjligheten att skapa ett valideringsprogram med en nationell standard för fönsterrenovering, en samverkansidé mellan Värmlands Museum och Filipstads kommun. Det saknas både arbetskraft och högre utbildning inom detta område idag, så man tittar på om man skulle kunna genomföra ett pilotprojekt som kanske skulle kunna landa i en YH-utbildning så småningom. Man kommer även att fortsätta arbeta aktivt med att bredda Långban som besöksmål, genom att aktivera kopplingar till civilsamhälle och folkbildning, något som har bäring i platsens historia.

-För att Långban ska kunna vara en relevant mötesplats även i framtiden krävs strategiska förändringar och nya perspektiv, både för att matcha hur samhället ser ut och för att hitta nya former för användning av kulturmiljöer. Det tycker jag att projektet har lyckats medsägerSusanne.


*Interpretation
Interpretation, som är ett internationellt vedertaget begrepp, utgår från att det är mer troligt att människor bryr sig om och anknyter till en plats om den betyder något för dem. Den pedagogiska idén syftar till att stimulera och utmana människor att reflektera över platsen och dess tillhörande berättelser. Kommunikation som utgår från lärande ökar förutsättningarna för en personlig och kreativ respons i relation till platsen, snarare än att uppnå förmedling av fakta.

Läs mer om projektet:
Riksantikvarieämbetet
Värmlands Museum 














Text och foto: Alma Hanser




Abdullahi målar staketribbor.


Mahmoud bygger ny verenda.


Motorsågsteori.


Rima Shams Al-Deen.


Eid al-fitr på Långban.


Matservering på Eid al-fitr.


Promenad på nya vandringsleden.